Afrofobi
Hur är det att vara afrosvensk i Sverige idag?! Vi har siffror på hur det ser ut. Ta del av olika rapporter kring afrofobi och afrosvenskar i Sverige.
ATT VARA AFROSVENSK I SVERIGE ÄR ATT VARA UTSATT
Idag har vi siffror på hur det är att vara afrosvensk i Sverige. Visste du till exempel att afrosvenskar är den minoritet i landet som är mest utsatt för hatbrott? Sedan 2008, då BRÅ började föra statistik över detta, har antalet afrofobiska hatbrott ökat med 24 %. Den här trenden måste vi inte bara motverka utan helt få bort!
Begreppet afrosvensk ska förstås som en politisk identitet utifrån vilken människor av afrikanskt ursprung organiserar sig för att bemöta och utmana den strukturella rasismen vi utsätts för i Sverige. På så sätt fortsätter vi motståndet mot den afrofobiska rasismen som genom historien tagit sig uttryck i till exempel transatlantisk slavhandel och kolonialism. Genom att anta identiteten afrosvensk kliver vi in i samma tradition som föregångare i historien som kämpat för afrikaners rättigheter likt Drottning Nzinga, Malcolm X, Nelson Mandela och tänkare som Angela Davis och Kwame Nkrumah.
Det är viktigt att understryka att afrosvensk är en raspolitisk identitet som tillgrips som en reaktion på hur svarta människor rasifieras i Sverige. Det är inte en kulturell eller etnisk identitet. Som afrosvenskar kan vi fortsätta att identifieras oss med swahilikultur eller vara etniska yoruba men det är inte meningsfullt att agera politisk i Sverige utifrån kategorier som swahili eller yoruba. De har inte någon sociopolitisk betydelse i Sverige precis som nationella afrikanska identiteter slutar att vara politisk relevanta i Sverige.
Att bli afrosvensk är en strategi mot målet att överkomma rasism. Det länkar oss samman med afrikaner i diasporan som antagit identiteter som afroamerikaner, afro-latinos, afro-karibier och afro-européer för att i samklang med afrikaner på kontinenten arbeta mot det gemensamma målet att rasism inte ska styra över våra livsvillkor.
2014 överlämnade Mångkulturellt centrum en kunskapsöversikt om afrofobin i Sverige till integrationsministern. Den visar bl.a. att de offentliga rummen är en hotfull plats för många svenskar med afrikansk bakgrund. Lär dig mer om afrofobin i Sverige idag och hur den påverkar afrosvenskars vardag.
Afrosvensk idag
Vi på Afrosvenskarna jobbar hårt för att att minska afrofobin i Sverige. I det arbetet vill vi synliggöra afrosvenskars vardag och utsatthet. Här är tre exempel på hur afrobin påverkar tusentals svenskar med afrikansk påbrå. Ta ställning och bli medlem!
Afrosvenskarnas alternativa rapport
Läs rapporten! Lanseras den 21 mars 2023.
Klicka på bilden för att läsa rapporten
Afrofobi-rapporten
ÖKA DIN KUNSKAP OM SITUATIONEN FÖR SVENSKAR MED AFRIKANSK BAKGRUND! LÄS VÅR KUNSKAPSÖVERSIKT ÖVER AFROFOBI I SVERIGE.
2014 överlämnade Mångkulturellt centrum (MKC) kunskapsöversikten om afrofobi till integrationsministern. Den visar bl.a. att de offentliga rummen är en hotfull plats för många svenskar med afrikansk bakgrund. Översikten belyser även den vardagsrasism som många afrosvenskar möter. Vanligt förekommande är användandet av N-ordet. Sedan afrofobirapporten offentliggjordes har t ex Svenska akademiens ordlista tydliggjort att det är ett nedsättande ord.
Läs, dela, skriv ut och diskutera Afrofobi-rapporten! Det handlar om tusentals svenskars utsatthet!
Översikten visar med stor tydlighet att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige. Den visar också att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation liksom på åtgärder från samhällets sida. I rapporten rekommenderar vi med ett antal förslag riktade gentemot skilda samhällssektorer, bland annat en fördjupad fortsättning av kunskapsöversikten; en mer differentierad befolkningsstatistik; en bred utbildnings- och informationssatsning; en kraftigt höjd ersättningsnivå vid diskriminering samt att positiv särbehandling bör övervägas.
Klicka på bilden för att läsa rapporten
Rapporter från Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har tagit fram en del rapporter om afrosvenskar. Klicka på länkarna för att ta del av rapporterna.
